Att planera för tillgänglighet och närhet till idrotts‑ och friluftsliv

I Sverige och övriga västvärlden har samhällsplanering sedan 1950-talet präglats av privatbilismens möjligheter att erbjuda människor en allt ökande mobilitet, att kunna ta del av arbete, sociala möten och fritidsaktiviteter över allt längre avstånd. Detta har inneburit att den rumsliga planeringen av samhället steg för steg har anpassats till bilens förutsättningar. När vi idag i allt större omfattning står inför krav på miljömässigt hållbara lösningar innebär det en betydande utmaning att försöka ersätta privatbilen i en geografi som är präglad av spridning av bostäder, arbetsplatser, skolor och anläggningar för fritidsaktiviteter.

Ett sätt att se detta ur ett nytt perspektiv är att fokusera på tillgänglighet. Det innebär att vi i stället för själva transporten eller förflyttningen sätter strålkastarljuset på hur samhället kan planera för medborgarnas möjlighet att nå och genomföra olika aktiviteter. Detta innebär att resan endast blir en del av ekvationen, lika viktigt blir frågan om var och i vilken omfattning det finns utbud av aktiviteter och bostäder och hur dessa kan knytas samman med olika mobilitetslösningar. En viktig poäng att betona i detta sammanhang är att god och hållbar tillgänglighet kan erhållas genom effektiva transporter och/eller genom att efterfrågade verksamheter lokaliseras nära människors startpunkt som exempelvis bostäder eller arbetsplatser. Då kan dess nås med hjälp av exempelvis cykel eller till fots.

Med målet om god och hållbar tillgänglighet som utgångspunkt krävs också att traditionella och väletablerade planeringssektorer såsom transportplanering, bostadsplanering och markanvändningsplanering samverkar för att kunna koppla samman människors vardagsliv med behovet av förflyttning. Det innebär således både en fråga om geografi, men också om organisation och samverkan inom och mellan olika planeringsaktörer.

I Mistra Sport & Outdoors studerar vi förutsättningar och eventuella lösningar för hur man kan planera för ett mer hållbart och tillgängligt idrotts- och friluftsliv. Det innebär att vi till viss del vill utmana traditionella föreställningar och praktiker för hur idrott och friluftsliv utförs i relation till resande. Med utgångspunkt i tillgänglighetsbegreppet innebär det att vi även lyfter frågor kring hur planeringen och utförandet av själva aktiviteterna kan förändras 2023.100737för att underlätta mer hållbara resor.

Forskning kring dessa frågor är i princip uteslutande fokuserade på täta urbana miljöer. Detta kan ses som fullt rimligt eftersom det är där människor och aktiviteter är koncentrerade. Men detta har inneburit att frågor kring hållbar tillgänglighet till friluftsliv och idrottsaktiviteter inte har rönt samma uppmärksamhet då dessa aktiviteter ofta äger rum utanför de täta urbana kärnorna.

Lästips om tillgänglighet:

En rapport där tillgänglighetsbegeppet definieras och exemplifieras (kapitel 2-4):
Larsson, A., Elldér, E och Vilhelmson, B. (2014) Geografisk tillgänglighet. Working papers in Human Geography 2014:1. Avdelningen för Kulturgeografi, Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs Universitet.

Rapport från projektet Accessibility Planning Lab där Göteborgs Universitet i samverkan med Västra Götlandsregionen undersökte och testade olika verktyg och mått på tillgänglighet som stöd för planering.

Olika mått och verktyg för tillgänglighetsplanering i Europa.

Del av avhandling:
Lagrell, Ellen. (2024). 'How can ridesharing be facilitated in car dependent practices? Insights from carless participants in organized leisure', Travel Behaviour and Society, 35.