Miljö‑ och hållbarhet kopplat till sport‑ och fritidsaktiviteter

Forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors

Mistra Sport & Outdoors är ett forsknings- och samverkansprogram för att utveckla kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrott och friluftsliv. Sammanlagt i Sverige är drygt 4,5 miljoner männi­skor med i en idrotts- eller friluftsorganisation. Utöver det är det ytterligare fler som är aktiva, idrottar utanför organisationer, vistas i naturen eller på annat sätt tar del av idrott och evenemang. Forskningsprogrammet grundar sig på en nära samverkan mellan forskning, organisationer, myndigheter och företag.

Programmets startade med en omfattande samskapandeprocess där forskare och aktörer identifierade utmaningar och tillsammans formulerade forskningsfrågor. Baserat på dessa diskussioner och överenskommelser har forskningen sedan bedrivits. Skälet till ett sådant upplägg är att programmet såg sam­verkan som vägen framåt och att det är många olika aktörer, organisationer, myndigheter, offentliga organ, företag och föreningar som behöver hjälpas åt för att tillsammans bidra till att uppnå miljö- och klimatmål. Det finns också en förhoppning om att en förändring inom idrotts- och friluftsvärlden – som alltså når ut till nästan halva Sveriges befolkning – kan öppna för att starta en rörelse som inspirerar och spiller över till andra delar av samhället.

Forskningsprogrammets mål

Utgångspunkten för programmet är de miljöutmaningar vi står inför. Mistra Sport & Outdoors ska bidra till att Sverige når Agenda 2030 målen för en hållbar utveckling. De långsiktiga målen för programmet är att gemensamt:

• Skapa världsledande forskning för att hitta och genomföra hållbara lösningar i praktiken
• Starta en rörelse för en hållbar utveckling inom idrotten och friluftslivet
• Verka för att etablera ett nätverksbaserat utvecklingscenter för hållbara lösningar

Sprida kunskap och inspirera

I den här skriften har vi samlat bidrag från två av forskningsprogrammets teman: Hållbara transportlösningar och Hållbar användning av mark och vatten. Syftet är att tillgängliggöra och presentera ett urval av de resultat och arbete som bedrivits under programmets fyra år. Skriften riktar sig till aktörer som är engagerade inom idrott och friluftsliv och är nyfikna på att veta mer om miljö- och klimat­på­verkan. Dessutom vill vi gärna förmedla tankar kring hur verksamheter och beteenden kan förändras för att bli mer hållbara. Målgruppen för skriften är bred, allt ifrån föreningar, organisationer, myndigheter, och kommuner, till företag och kommersiella aktörer.

Forskningsteman

Forskning och samverkan inom Mistra Sport & Outdoors sker med utgångspunkt från sex olika teman:

• Kunskap och omvandling,
• Hållbara transportlösningar,
• Hållbar användning av mark och vatten,
• Material och hållbar utrustning,
• Hållbara evenemang,
• Beteenden, styrmedel och utveck­ling.

Hållbara transportlösningar

Temat Hållbara transportlösningar studerar bland annat hur vi reser till och från platser där aktiviteter bedrivs. Transporter orsakar idag ungefär en tredjedel av samhällets utsläpp av växthusgaser. Inom idrotten och friluftslivet har samhället hittills inte engagerat sig tillräckligt för klimatfrågan, utan sett resorna som en oundviklig del av aktiviteterna. Kommersiella verksamheter, i form av turism och evenemang, visar en begynnande vilja att hitta mer hållbara transportlösningar. En relevant fråga för framtiden är hur idrott och friluftsliv kan förändras för att minska dess negativa miljöbelastning.

Transporter med bil och flyg är vanliga inom idrott och friluftsliv som genererar ut­släpp av växthusgaser med negativ påverkan för klimatet. För att minska koldioxidutsläpp behöver vanor och beteenden förändras, samhället behöver planera för idrott och fritidsaktiviteter på ett nytt sätt och verksamheterna kan behöva tänka om kring hur träningar, tävlingar och olika evene­mang arrangeras.

Hur vi planerar och bygger våra städer och samhällen påverkar i hög grad människors möjligheter att nå idrotts- och fritidsanläggningar samt platser för rekreation. Att på ett enkelt och miljövänligt sätt kunna ta sig till sin idrottsaktivitet eller sin helgutflykt är avgörande ur ett hållbarhetsperspektiv. Inom temat utforskas nya arbetssätt, verktyg och metoder för att möjliggöra hållbara transporter och integrera planering av idrott- och fritidsanläggningar i den kommunala fysiska planeringen.

Möjligheterna att röra sig i vardagen och ha närhet till rekreation, avkoppling och motion blir allt viktigare för välmående och för folkhälsan generellt. Skälen för hög bilanvändning handlar exempelvis om att få vardagen att fungera med idrottsaktiviteter eller att det finns få alternativ kvällar och helger då många sportaktiviteter äger rum. Det kan även bero på att aktiviteten kräver mycket utrustning varför biltransporter utgör det bekvämaste alternativet.

Sport- och friluftsverksamheters negativa inverkan på klimat och miljö är en viktig fråga och behöver adresseras av alla de aktörer som har mandat att påverka utvecklingen. Den negativa ut­veck­lingen som skett behöver vändas och det finns många gryende idéer, strategier och insatser som leder i en sådan riktning. Ett annat sätt att planera för anläggningar och möjligheter att resa kommer bli avgörande. Nya delningsprinciper och samåkning behöver utvecklas, men framförallt att fler går och cyklar till träning och aktiviteter. Kollektivtrafiken är idag i huvudsak anpassad för arbets- och studieresor men framöver behöver den även beakta fritidsresor. Lösningar där gång och cykel kombineras med kollektivtrafik ser lovande ut.

Att resa kollektivt till sport och fritidsaktiviteter är ett mer hållbart altenerativ jämfört med flyg och bil.

Genom att ifrågasätta nuvarande normer och arbetsmetoder utforskas nya angreppssätt och metoder för att utveckla kunskap om hur idrotts- och friluftsrörelsen kan bidra till att nå klimatmålen. En intention är också att integrera ett rättviseperspektiv för att beakta den sociala hållbarhetsdimensionen. Det handlar bland annat om att studera i vilken grad grupper med mindre resurser eller mindre vana och kunskap har tillgång till idrottsaktiviteter och rekreation och hur vi kan agera för att öka inkluderingen.

Hållbar användning av mark och vatten

Temat Hållbar användning av mark och vatten handlar om hur naturmiljöer kan vidareutvecklas och hanteras inom fysisk planering så att människor kan fortsätta att utöva idrotts- och friluftsliv utan att skada naturmiljöer. Ett syfte är att förbättra kunskapsunderlag och ut­veckla arbetsprocesser inom  fysisk plane­ring och som stöd vid beslut som rör förvaltning av besöksmål.

Naturpräglade områden är av avgörande betydelse för friluftslivet, liksom för aktiviteter i gränslandet mellan idrott och friluftsliv – som exempelvis orientering. Samtidigt som vistelser i naturen är viktigt för vårt välbefinnande, vår hälsa och vårt miljöengagemang, så riske­rar det att ge en negativ påverkan på vattenkvalitet, jordmån samt andra arter och deras livs­miljöer. Effekter som skulle kunna vara oåterkalleliga.

Det saknas ett brett kunskapsunderlag kring idrott och friluftsliv som intresseområde för den övergripande planeringen och förvaltningen av mark och vatten i Sverige. Dessutom sker planeringen på olika skalnivåer – nationellt, regionalt och lokalt – och återkommande studier visar att det är svårt  att få till en fungerande samverkan mellan dessa nivåer.

Tätortsnära naturmiljöer är viktiga för människors möjligheter att vistas i naturen och ägna sig åt aktiviteter.

Mark- och vattenanspråken för idrott och friluftsliv studeras både i områden som kan användas på daglig basis, exempelvis stadsnära miljöer, såväl som i områden som används på längre avstånd från vardagsmiljön, exempelvis för vistelser under längre ledigheter, såsom havs- och kustmiljöer eller fjällmiljöer. Därför är det viktigt att kunna arbeta med planering och förvaltning med olika besöksgrupper samt i olika geografiska områden med skilda fysiska förutsättningar.

Inom ramen för temat Hållbar mark- och vattenanvändning är intentionen att bidra till ett bättre kunskapsunderlag inom idrott och friluftsliv med avseende på fysisk planering och vid beslut som rör förvaltningen av mark och vatten. Det handlar om frågor som; Vilka är de ekologiska effekterna av idrott och friluftsliv? Hur kan fysisk planering bidra till att minska den negativa påverkan, och samtidigt öka deltagandet i vistelser i naturen i alla befolkningsgrupper? Vilken påverkan har nya användningsformer på mark och vatten?

Tillsammans med aktörer inom fysisk planering och förvaltning eftersträvas en utveckling av processer och institutionella former för att i högre grad introducera och inkludera kunskap om idrott och friluftsliv. Forskarna vill också bidra till att förbättra samverkan mellan olika skalnivåer i den fysiska planeringen samt beakta hälso- och rättvise­frågor liksom social sammanhållning. Genom att utveckla kunskapen om fysisk och ekologisk påverkan, och samtidigt öka kunskapen om möjligheterna i olika planerings- och förvaltningslösningar utifrån ett helhetsperspektiv, bidrar forskningen till att stärka förutsättningarna för en mer hållbar utveckling.