Miljöarbetet inom idrotten och friluftslivet möter olika utmaningar

Tor 20 apr 2023 16:39

Lärandegruppen inom Mistra Sport & Outdoors-temat "Kunskap och omvandling" har i två forskningsstudier undersökt specialidrottsförbunds och friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet. Och det står klart att både styrkor, hinder och utmaningar ser olika ut.

Svart bil av kombimodell som kör på en väg och har en gul, orange och röd kajak på taket.

 

Startskottet har gått - Specialidrottsförbundens arbete med ekologisk hållbarhet visar hur nio specialidrottsförbund jobbar med ekologisk hållbarhet1. Marie Larneby och Susanna Hedenborg är två av forskarna i lärandegruppen. De menar att förbundens erfarenhet av samarbete är en fördel.

– Idrotten är vana vid att göra gemensamma insatser och har till exempel jobbat mycket med social hållbarhet som jämställdhet och inkludering. Så även om miljöfrågan är ett nytt ämne är det i en tappning som de känner igen, berättar Marie.

Brist på konkret vägledning

Som studiens titel förklarar har specialidrottsförbundens arbete med ekologisk hållbarhet börjat. Men förbunden famlar eftersom de trots tidigare samarbete och en gemensam policy på riksidrottsnivå är osäkra på hur de ska agera rent konkret. Susanna tror att studien kan ge en ledtråd till varför.

– När vi tittade närmare på olika policys såg vi att målen ofta är övergripande, till exempel ”Vi ska minska utsläppen”. Policyn säger med andra ord att man ska förändra beteenden men ger inget svar på hur det ska gå till. För att förbunden ska kunna agera krävs det att de vet hur, och där är vi inte framme än.

För att förbunden ska kunna agera krävs det att de vet hur, och där är vi inte framme än.

Susanna Hedenborg

Klimatförändringarna påverkar idrotten

En annan viktig aspekt som studien lyfter är att ekologisk hållbarhet står långt ner på idrottens agenda. Idrottens sätt att bedrivas, genom träningar och tävlingar med mycket resande, motverkar också på många sätt en ekologiskt hållbar utveckling. Samtidigt tycker många förbund att miljöarbetet är viktigt eftersom klimatförändringarna påverkar idrottens förutsättningar.

– Jag tror absolut att idrotten kan vara en arena för ekologisk hållbarhet eftersom vi kanske inte kommer att kunna bedriva vissa idrotter om vi inte agerar hållbart, resonerar Marie.

Från naturvård till klimathot - Friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet

Förutom att titta på specialidrottsförbunden har lärandegruppen med samma frågeställning, metod och tillvägagångssätt också undersökt nio olika friluftsorganisationer som är anslutna till Svenskt Friluftsliv. Studien genomsyras av att friluftslivet redan gör mycket, men att de vill göra ännu mer.

– Att ta ansvar för miljön är inte längre lika enkelt som på sjuttiotalet. Då slog vi läger i skogen och tog ansvar för att lämna platsen lika ren som när vi kom. Nu handlar det också om ett annat syfte, om att rädda klimatet. Och det är det skiftet vi vill visa i rapportens titel. Friluftsorganisationerna som vi har pratat med upplever att de har trott att de tar hand om miljön och naturen. Men helt plötsligt inser de att friluftsutövare också bidrar till klimathotet genom sina resor till fjällen och när de flyger till andra länder för att vandra, förklarar Marie.

Att ta ansvar för miljön är inte längre lika enkelt som på sjuttiotalet. Då slog vi läger i skogen och tog ansvar för att lämna platsen lika ren som när vi kom. Nu handlar det också om ett annat syfte, om att rädda klimatet.

Marie Larneby

Stark vilja men brist på samarbete

För friluftsorganisationerna väcker insiken både skuld- och skamkänslor. Samtidigt delar de en stark motivation att bli bättre, tack vare grundläggande värderingar om naturens värde som genomsyrar organisationerna ända ner på individnivå. Problemet är att det trots individuella drivkrafter saknas ett samlat nätverk för att organisera arbetet.

– De har gjort insatser var och en för sig och kanske genom små samarbeten, men skulle behöva dra det tillsammans, resonerar Susanna.

Lära av varandra

Det är tydligt att idrotten och friluftslivet har olika styrkor och möter olika utmaningar i arbetet med ekologisk hållbarhet. Susanna jämför dem och funderar.

– Jag tror att friluftsorganisationerna skulle få en ännu större styrka om man hade ett bättre nätverk, eftersom man redan har miljön på agendan i sitt DNA. Där har idrotten kommit längre och har kanske större kraft med en organisation som kan bära upp den här typen av arbete på ett enklare sätt. Samtidigt har friluftslivets utövare en större motivation eftersom de drivs av sina värderingar om naturens värde. Idrotten har andra värden som konkurrerar och som kan påverka motivationen till förändring.

Både Susanna och Marie är övertygade om att olikheterna skapar goda förutsättningar att inspirera varandra. Och det är också nästa steg när lärandegruppen återigen ska träffa specialidrottsförbunden och friluftsorganisationerna. Tanken är att de genom workshops och gemensamma diskussioner kring de resultat som kommit fram förhoppningsvis kan hjälpa varandra att hitta de verktyg som behövs för att bli mer ekologiskt hållbara. Susanna tar också upp vikten av att studierna sprids utanför Sverige.
– Vi måste publicera det här internationellt för att visa hur viktigt ämnet är i det större vetenskapliga samtalet.

Lärandegruppen inom temat Kunskap och omvandling

  • Friluftsfrämjandet, Josefiina Ben Azzouz
  • Riksidrottsförbundet/SISU, Andreas Linderyd
  • Bernadottegymnasiet, Göteborgs Stad, Robin Rudelius
  • Svenskt Friluftsliv, Johan Faskunger

Forskare: Marie Larneby - Malmö Universitet, Eric Backman - Dalarna Universitet och Susanna Hedenborg - Malmö Universitet

Facilitator: Karin Berg

Läs mer:

Startskottet har gått – Specialidrottsförbundens arbete med ekologisk hållbarhet (Rapport 2022:1)

Från naturvård till klimathot – Friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet (Rapport 2023:1)

Ta del av alla publikationer inom Mistra Sport & Outdoors

Sidan uppdaterades 2023-05-23