Friluftslivet behöver få starkare ställning i kommuners planering
En ny rapport från Mistra Sport & Outdoors har genomförts i Jämtlands fjällkommuner. Den visar att friluftslivets roll i både kommunalt arbete och fysisk planering är undanskymd, trots att närhet till natur och friluftsliv är viktigt för kommunernas attraktionsvärde.
Forskarna Rosemarie Ankre, Fredrik Olausson och Sandra Wall-Reinius står bakom studien vars syfte var att undersöka vilken ställning friluftsliv har i kommunal planering. De undersökte dels hur friluftsliv beaktas och definieras i planering och dels hur det lyfts i samband med hållbarhet med särskilt fokus på miljömässig påverkan.
Studien genomfördes i Jämtlands läns fjällkommuner Berg, Härjedalen, Krokom, Strömsund och Åre. Regionala och kommunala plan-, handlings- och strategidokument analyserades, och utöver det genomfördes intervjuer med tjänstepersoner och representanter för Sametinget och LRF.
Hållbar utveckling och miljömässig påverkan av friluftsliv
I studien konstateras att det finns få konkreta beskrivningar av friluftslivets miljöpåverkan i översiktsplanerna. Hur friluftslivets miljöpåverkan på mark- och vattenmiljöer kan hanteras genom fysisk planering och förvaltning behöver diskuteras utifrån att friluftsliv faktiskt inte alltid inkluderas i kommuners planerings- och strategidokument.
En otydlig ansvarsfördelning gör det också svårare med samordning och samverkan inom kommunen. En del i detta kan också vara att kunskapen om vad friluftsliv är och hur det definieras är låg, vilket framkom i studien. För att bättre kunna hantera och åtgärda konflikter mellan olika aktiviteter och andra nyttjare av naturområden finns ett stort behov av ett större kommunalt och regionalt helhetsansvar för planering av friluftsliv.
I studien framgår också att det saknas en helhetssyn kring frågor om friluftsliv och långsiktiga ekologiska effekter utifrån ett landskapsperspektiv. Det beror på att frågor som rör exempelvis miljökvalitetsmål, biologisk mångfald, folkhälsa, riksintressen och näringsliv är sektoriserat inom planering och förvaltning på lokal och regional nivå. För att kunna utveckla lösningar för den negativa miljöpåverkan är ett första steg att friluftslivet tydligt blir synligt i planering och förvaltning, enligt studien.
Helhetsansvar behövs för friluftslivsfrågor
Studien visar att friluftslivet har en undanskymd roll i det kommunala arbetet och i den fysiska planeringen. Friluftsliv med aktiviteter i naturen betraktas som något som ”bara” sker. Samtidigt är det tydligt att naturen och möjligheter till friluftsliv är viktiga för fjällkommunernas attraktionsvärde, turismutveckling och inflyttning till regionen som en del av tillväxt och kommersiell attraktivitet.
– Det är intressant att friluftsliv kopplas så tydligt till tillväxt, turism och näringslivsutveckling och inte på samma sätt kopplas till god folkhälsa. I framtiden kan friluftsliv komma att bli högre värderat i planering just utifrån ett ökat fokus på kommuninvånarnas hälsa och livskvalitet. Friluftslivet är en separat aktivitet som man egentligen inte tar ansvar för, exempelvis har ingen av kommunerna någon som är enskilt ansvarig för arbetet med friluftsliv. Men det finns drivna personer som försöker på olika sätt, antingen kopplat till den fysiska planeringen eller via andra projekt på kommunen. Sammantaget är en viktig slutsats att friluftslivet överlag behöver få en starkare ställning inom den kommunala fysiska planeringen, menar Rosemarie Ankre.