Intresset för idrotts- och friluftsliv har ökat stadigt de senaste åren och människor väljer att lägga mycket pengar på just kläder och sportutrustning. Men materialen är inte alltid miljövänliga. Därför vill vi utveckla mer hållbara material och materialflöden samt hitta arbetssätt, verktyg och metoder för att integrera återvinning och återanvändning av utrustning inom området.

Foto: mostphotos.com

Outdoorbranschen bidrog 2018 med cirka 5,6 miljarder kronor till Sveriges BNP. Dessutom är de flesta idrotts- och friluftsaktiviteter mycket utrustnings- och teknikkrävande.

Fler hållbara material och vikten av miljöbedömningar

En utmaning hos produkttillverkare inom Sport- och outdoorbranschen är att användningen av polymerer och plast tillverkas av vanlig olja. Stora mängder plast används i mycket kortlivade produkter såsom förpackningsmaterial, plastpåsar, engångsglas, koppar, bestick och tallrikar. Mycket av kläderna som används är också baserade på polymerer. Detsamma gäller ryggsäckar, tält, kanoter, skidor, hjälmar med mera. När man undersöker all användning av polymerer inom branschen så inser man att utvecklingen av återvunna och mer miljövänliga polymerer måste ha större inverkan på utrustningens utveckling.

Miljöbedömningen kopplad till tillverkning av utrustning inom Sport- och outdoorbranschen ligger i dag långt efter många andra industriprodukter såsom fordon, byggnadskonstruktioner, hushållselektronik och till och med livsmedelsprodukter.

Design, processer och affärsmodeller för smartare materialflöden

Vi vill bidra till utvecklingen av idrotts- och friluftsutrustning så att resursanvändning och negativ miljöpåverkan minimeras, samtidigt som användarupplevelsen och produktprestandan optimeras. Det finns behov av nya tillvägagångssätt både inom material- och produktdesign, nya typer av miljövänlig plaggbehandling och affärsmodellering som tillgodoser dagens förväntningar på hållbara produkter.

Funktionalitet och stor potential

Funktionalitet och hållbarhet med inriktning på både återanvändning och återvinning, är några exempel på viktiga kriterier som designers och utvecklare måste ta hänsyn till i en cirkulär tillverkningsprocess.

Utrustning och kläder inom sport-och outdoorbranschen har även en stor potential för nya former av begagnat-marknader eftersom det finns miljömässiga fördelar med återanvändning av material och produkter. Där vill vi forskare, i samverkan med branschen, hitta nya vägar.

 

-------------------------

Lärandegrupper och utmaningar

Lärandegrupperna inom temat Material och hållbar utrustning jobbar för att ta fram kunskap och lösningar inom följande frågeställning:

  • Vilken miljöpåverkan har ytor och anläggningar för idrott och friluftsliv?
  • Vilka åtgärder främjar hållbarhet när det gäller ytor och anläggningar inom idrott och friluftsliv?
  • Vad kan bidra till minimerad miljöpåverkan och mer cirkulära lösningar över livscykeln, för material och utrustning inom idrott och friluftsliv?  

Vilka exempel av åtgärder och lösningar är viktiga för: 

  • Tillverkare och återförsäljare av material och utrustning? 
  • Utövare av idrott och friluftsliv?
  • Föreningar, klubbar eller andra sammanslutningar inom idrott och friluftsliv?
  • Beslutsfattare med möjlighet att påverka planering och utövande av idrott och friluftsliv

Läs mer om lärandegrupperna, vilka personer som ingår och vad som är på gång

mikael bäckström

Film om temat Material och hållbar utrustning

Mikael Bäckström, professor i maskinteknik vid Mittuniversitetet, berättar om forskningstemat "Material och hållbar utrustning".

Forskargrupp

Mikael Bäckström, Mittuniversitetet

Temaledare

Professor i Maskinteknik

Forskningsområde: Sportteknologi och Materialteknik

Itai Danielski, Mittuniversitetet

Vice temaledare

Doktor i Ekoteknik och Byggteknik

Forskningsområde: Integrerad miljöbedömning

Anna Björklund, Kungliga Tekniska högskolan

Universitetslektor och docent i Miljöstrategiska studier

Forskningsområde: Livscykelanalys

Judith Waller, Mittuniversitetet

Doktor i Materialvetenskap

Forskningsområde: Livscykelanalys, materialutveckling, hållbarhet

Hampus André, Kungliga Tekniska högskolan

Postdoktor

Doktor i Miljösystemanalys

Forskningsområde: Livscykelanalys

Louisa Swenne, Mittuniversitetet

Doktorand