Framgångsexempel – Byggde optimistjollar med insamlad plast

– Bakom projektet står Svenska Seglarförbundet, Håll Sverige Rent och Sjöräddningssällskapet – tre organisationer som delar kärleken till havet. Vi skapade ett projekt där vi engagerade barn och vuxna i skräpinsamlingar, aktiviteter och utbildningar för att öka kunskapen om och väcka engagemang kring marin nedskräpning, berättar Marit Söderström, kommunikationsansvarig på Svenska Seglarförbundet

Plast i haven – ett av vår tids största miljöproblem

Våra hav fylls med flera miljoner ton skräp varje år. Det mesta av skräpet kommer från land, och har förts ut till havet med vindar och vattendrag.

Plastskräpet ställer till stora problem för sjöfåglar, fiskar och marina däggdjur. De kan trassla in sig i det eller missta skräpet för mat. Om utvecklingen fortsätter som nu kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.

– Därför startade vi det treåriga projektet Optimist för havet, där syftet var att synliggöra och minska den marina nedskräpningen. Men framför allt för att visa att vi tillsammans kan göra skillnad och att vi alla kan bidra till lösningen genom att sluta att skräpa ner. Projektet finansierades av Postkodlotteriet, säger Marit Söderström.

50 000 personer engagerades

Under 2018 anpassade Sjöräddningssällskapet fyra miljöräddningssläp till projektet och det engagerade frivilliga på fyra sjöräddningsstationer - Bua, Strömstad, Stenungssund och Rörö. De lokala stationerna fick i sin tur med sig frivilliga kuststädare i sina områden och totalt samlade de in cirka 10 000 kg plast.

– Under projektets gång genomfördes två Nordiska Kusträddardagar samt många mindre skräpplockaraktiviteter med totalt över 50 000 deltagare. För att visualisera hur mycket skräp som samlas i havet var ambitionen att bygga fem optimistjollar med det insamlade skräpet, säger Marit.

Optimistjollar av återvunnen plast

I slutet av 2018 inleddes ett samarbete med Chalmers och SSPA Sweden AB kring att bygga optimistjollarna med den återvunna plasten. 90 kilo plast sanerades och skickades till Chalmers där forskare, doktorander och studenter inom området plast, innovation, teknik och hållbarhet involverades i bygget.

Vid starten för ÅF Offshore Race 2019 blev det jungfrufärd för optimistjollarna där äventyraren Oskar Kihlborg utmanade optimistseglaren Herta Liljegren, 11 år i en kappsegling. Därefter blev det sommarturné med besök på större seglingsevent och båtmässor. 

– Jollarna visades också upp i andra sammanhang som på Röhsska muséets utställning om marint skräp och vid Håll Sverige Rents stora havsgala i maj, säger Marit.

Optimist för havet lever vidare

Under 2020 begränsade coronapandemin möjligheterna att turnera och visa upp projektet.

– Vi fick tänka om och i stället genomförde vi olika digitala kampanjer. Besök på seglarskolor och den planerade skolturnén fick bytas ut mot en utbildningsbox med material för lektionsupplägg, säger Marit.

Vid projektets avslutningsevent i september 2020 utsågs tre av Svenska Seglarförbundet klubbar – Stockholms Segelsällskap, Göteborgs Kungliga Segelsällskap och Segelsällskapet Delfinen i Vejbystrand – till faddrar för var sin optimistjolle.

Jollarna används nu i klubbarnas seglarskoleverksamhet som inspirationskälla till att prata om hållbarhet och se till att frågor kring plast i haven finns med som en del av utbildningen av alla barn och ungdomar.

– Vårt gemensamma projekt är nu slut men vi på Svenska Seglarförbundet har fått möjlighet att fortsätta använda vårt fina Optimist för havet-material i våra klubbar och seglarskolor. Det består av lärarhandledning, pysselböcker och tipspromenad, säger Marit.

– Hållbarhet är en viktig pusselbit i vår klubbutveckling och Optimist för havets webbutbildning är också fortsättningsvis en del av våra ledarutbildningar. Efter sommaren kommer vi att utse tre nya klubbar som får vara faddrar för våra tre jollar och på det sättet lever ju projektet vidare, avslutar hon.