Rekreationens påverkan på fjällmiljö

Rekreationens påverkan på fjällmiljön

För att få reda på vilken miljömässig påverkan som friluftsliv, idrott och naturbaserad turism har på fjällområdet har en kunskaps-och litteraturöversikt genomförts. Övergripande miljöpåverkan från klimatförändringar, energianvändning och konsumtion inkluderas inte i denna sammanställning, exempelvis inkluderas inte miljöpåverkan från vägar och boendeanläggningar som fjällstationer och fjällstugor eller från transporter till och från natur-och friluftsområden. Arbetet är med andra ord begränsat till lokala störningar.

Genomlysningen av tidigare studier redovisas i rapporten Rekreation och miljöpåverkan i fjällen. En sammanfattning av forskning om ekologiska effekter av friluftsliv, turism och sport. Studierna har mest fokuserat på hur marken och växtligheten påverkas när männi­skor vandrar och cyklar och när spår-och pistmaskiner och andra terrängfordon används. Det kan handla om problem med erosion och jordkompaktering, som påverkar mikroorganismer och närings­ämnen, eller förändrad art­sam­man­sättning, minskning av vege­ta­tionstäcket eller lång åter­hämt­ningstid för växter. I rapporten beskrivs exempelvis hur spår och leder i sluttningar är problematiska, att våta marker påverkas mer och att markbearbetning för skidpister och längdspår påverkar markkemin och vegetationen. I rapporten finns även ett avsnitt om utsläpp av växthusgaser från snöskoteråkning och hur flyktiga organiska kolväten hamnar i snö och vattendrag.

Studier om rekreationens störning på djur i de nordiska länderna har fokuserat på störning på renar. Renar kan få undvikande beteende, bete sig oroligt eller fly, exempelvis i områden där många vandrare rör sig och vid turistanläggningar. Störning på ren kan innebära att den stressas, undviker områden där det finns bra bete och att det blir en ökning av renens gång- och löptid, vilket i sin tur kan ge viktminskning. Konsekvensen av renens ökade rörelse blir att den måste öka födointag och därmed ökar inte bara betestrycket utan också trampskador. Störning på renar är komplex och den kan variera mellan vajor och sarvar och mellan renpopulationer och om kalvar finns med bland djuren. Störningen beror också på om renen är stressad av andra faktorer i omgivningen, exempelvis av insekter och rovdjur. I rapporten tar vi också upp att renarnas sommarbete i fjällen delvis håller tillbaka förbuskning och gynnar lågväxta arter och därmed kan renarnas bete och gödsling bidra till större artrikedom.

Det finns få studier om störning på andra djur i fjällen och därför måste vi också ta kunskap och lärdomar från studier i liknande ekosystem för att veta mer om hur däggdjur och fåglar påverkas. Det finns några studier som konstaterat beteendeförändringar och ökad stress hos exempelvis tjäder, orre, fjällräv, mård och älg samt att känsligare arter försvinner och ersätts av mindre känsliga arter till följd av rekreationsaktiviteter, skidsystem och boendeanläggningar. Negativ miljöpåverkan och påverkan på biodiversiteten är mest påtaglig kring turistdestinationer.

Kiting på snö – en av flera vinteraktiviteter. Foto: Sandra Wall-Reinius.

Behov av mer forskning om de sammantagna effekterna

Överlag finns relativt få forskningsstudier om störningar och miljöpåverkan från friluftsliv och naturbaserad turism i svenska fjällkedjan. Det finns få studier som fokuserar på vattenkvalitet och vattenlevande arter och på spridning av invasiva arter. Det skulle också behövas studier om transporter och motordrivna fordon inom friluftsliv, turism och sport och hur den negativa påverkan kan minimeras. Det finns generell kunskap om exempelvis skoteråkningens utsläpp, men få studier behandlar specifikt effekterna i svenska fjällen.

Framför allt har tidigare forskning studerat ett mindre lokalt område, en specifik art eller påverkan under en kortare tid, vilket gör det svårare att dra bredare slutsatser om exempelvis habitatförändringar och långsiktig påverkan på biologisk mångfald. Forskningsstudier inom friluftsliv, turism och naturbaserade sportaktiviteter som tar ett större ekologiskt systemperspektiv är ovanliga. Det är därför viktigt att vi får mer forskning om de sammantagna effekterna av olika rekreationsaktiviteter, naturbaserade tävlingar och evenemang och då inte bara på en enskild plats utan i ett större område för att kunna studera effekterna av markanvändning och fragmentiseringen av landskapet som blir av leder, vägar och boendeanläggningar. I det sammanhanget är det särskilt intressant att ta del av forskning som studerar kumulativ påverkan på renar eftersom det inte går att isolera en specifik påverkan på renar då det finns olika typer av påverkan under olika tider på året. Friluftsliv, sport och turism är bara en av flera faktorer som påverkar renar. Störning på renar kräver helhetssyn eftersom den störningen ger effekter på sociokulturella värden, men också ekologiska värden. Störning på ren och renskötsel kan medföra konsekvenser för ett betespräglat fjällandskap och för biologisk mångfald. Ett fortsatt betespräglat fjällandskap är något som betonas i miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö och nyligen rapporterades att miljömålet inte kommer att uppnås innan 2030. Det är framför allt orsakat av klimatförändringarnas påverkan på fjällen och dess arter, men även av ökad exploatering, ökad terrängkörning och sämre förutsättningar för rennäringen. En viktig del i detta mål är att renbete kan fortgå för att behålla ett betespräglat landskap och gynna biologisk mångfald.

Rapporten ger viktigt underlag i strategi- och planeringsarbete

Rapporten vänder sig till aktörer med intresse för rekreation och miljöfrågor i svenska fjällen och i likande områden. Den kan vara ett underlag när forskningsbaserad kunskap behövs i strategier, planerings-och förvaltningsarbete. Sammanställningen av tidigare forskning visar också att det finns kunskapsluckor och därför kan rapporten även utgöra utgångspunkt för framtida forskningsstudier.

Kunskap om hur friluftsliv, turism och sport påverkar miljön i fjällen behövs för att kunna föra dialog och sätta in insatser om hur negativ påverkan kan minimeras. Det handlar både om vad enskilda rekreationsutövare, såväl lokalt boende, som dagsbesökare och tillresta turister, behöver förändra, men också hur organisationer och myndigheter kan ta in kun­skapen i planering och för­valt­ning av fjällområden och identi­fiera lämpliga områden för rekreations­aktivi­te­ter.

Den här översikten ger en pusselbit i att förstå mer om rekreationens påverkan på djur, växter, mark, luft och vatten, men det är centralt att lyfta blicken i landskapet och analysera de kombinerade effekterna av många utövare, allt fler aktiviteter, byggnationer och transporter. Det handlar inte bara om individers vandring, cykling, skoteråkning och skidåkning, utan också om organiserade tävlingar och evenemang och om förändrad markanvändning med vägar, spår, leder, liftanläggningar och utbyggnationer av fritidshusområden och andra anläggningar kopplat till friluftsliv och turism i fjällen. Sammantaget träder en bild fram av ett förändrat rekreationslandskap som har olika socio-ekologiska konsekvenser. I mångbrukandet av fjällen och i tider när fjällens resurser efterfrågas alltmer, exempelvis för gruvor och energiproduktion, uppkommer en konkurrenssituation och utmaningar i att hantera olika värden och intressen - och inte sällan leder det till mål- och intressekonflikter, inklusive negativ påverkan på miljön. Att analysera de sammantagna effekterna och hitta hållbara förvaltningslösningar bör stå i centrum för vidare forskning.

Lästips

Rapport 2023:5, Mistra Sport & Outdoors, Mittuniversitetet:
Rekreation och miljöpåverkan i fjällen. En sammanfattning av forskning om ekologiska effekter av friluftsliv, turism och sport
Författare: Sandra Wall-Reinius & Paul van den Brink

Se en presentation som sammanfattar rapporten (länk till youtube) 

Läs mer om hur människan påverkar miljön i en rekreationskontext