Kunskap och omvandling
Organisationer kan ha svårt att ställa om sina beslutsprocesser kring miljöfrågor av flera skäl. Traditioner och gammal vana, eller en tröghet i att ta till sig viss kunskap, är några. Vi ville tillsammans med organisationer inom idrott och hälsa utveckla en kultur där hållbarhet är en naturlig del.
Forskningstemat
Friluftslivs- och idrottsorganisationer har genom historien, precis som alla andra organisationer, löpande tagit del av olika typer av kunskap och fattat beslut som sedan påverkar hur de arbetar. Men för att förstå hur organisationerna kan arbeta framåt är det viktigt att förstå på vilket sätt de arbetat med kunskapsinhämtning tidigare – och hur denna inhämtning faktiskt påverkat de beslut som fattats.
Viss kunskap lättare att ta till sig
Det kan handla om kunskap rörande miljöfrågor, men det kan även handla om annan kunskap, som hur naturvetenskaplig forskning har påverkat träningsupplägg för en specifik idrottsgren eller dragningen av en viss vandringsled. Det finns skäl att tro att viss kunskap är lättare att ta till sig än annan – exempelvis sådan kunskap som leder till att idrottare blir snabbare, hoppar högre etcetera – medan kunskap som kräver mer komplexa åtgärder är svårare att anamma. Till exempel har det visat sig svårt att förändra resmönster inom elitidrotten, trots ett gott kunskapsläge kring resornas miljöpåverkan.
Samtidigt finns det organisationer som fattat beslut som inte nödvändigtvis grundar sig på kunskap, utan på att man gör som man alltid gjort. Eller att man fattar ett beslut för att man tidigare styrt in verksamheten i en viss riktning.
Framgångsfaktorer för ökad hållbarhet
För att ha möjlighet att förändra framtida beslutsprocesser som handlar om miljö, så behöver vi förstå hur de sett ut tidigare. Det kan ju vara så att organisationer behöver efterlysa viss typ av kunskap om hur deras arbete påverkar miljön innan beslut fattas. Ett exempel är beslut om var stora mästerskap ska gå av stapeln och hur de i så fall skulle påverka miljön. Vi ville helt enkelt göra konsekvensanalyser av vissa beslut.
Vi ville också jobba tillsammans med skolor och universitet inom idrott och hälsa för att ta reda på hur de använder sig av kunskap och forskning i sina utbildningar samt hur de anammar miljöfrågor.
Reslutat
Läs om temats resultat i vår vetenskapliga slutrapport över Mistra Sport & Outdoors fas 1 (pdf)
Läs om temat i Mistra Sport & Outdoors populärvetenskapliga slutrapport (pdf)
Forskargrupp
- Sverker Sörlin, temaledare, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan
- Susanna Hedenborg, vice temaledare, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet
- Erik Backman, docent i pedagogik vid Högskola Dalarna
- Daniel Svensson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet
- Marie Larneby, doktor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet
- Andreas Karlsson Isgren, doktor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna
- Johan Carlsson, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet
- Liubov Timonina, doktorand i historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan
Lärandegrupp
Lärandegruppen inom temat Kunskap och omvandling jobbade för att ta fram kunskap och lösningar inom följande frågeställning:
Hur och vilken förändring kan vi skapa inom idrotten, friluftslivet och i skolämnet idrott och hälsa för en miljömässigt hållbar utveckling?
- Hur har förändringsarbete sett ut tidigare?
- Vilka hinder finns och har funnits för förändring?
Lärandegruppen bestod av dessa aktörer:
- Friluftsfrämjandet, Carl Craaford
- Riksidrottsförbundet/SISU, Andreas Linderyd
- Bernadottegymnasiet, Göteborgs Stad, Robin Rudelius
- Svenskt Friluftsliv, Johan Faskunger
- Forskare: Marie Larneby, Malmö Universitet, Eric Backman, Högskolan Dalarna och Susanna Hedenborg, Malmö Universitet
- Facilitator: Karin Berg