Vi borstar av oss! Framgångsexempel – RF‑SISU Västra Götaland

Fem snabba frågor till Ola Jodal, projektledare Giftfri idrott

Vilka är RF-SISU Västra Götaland?

RF är idrottsrörelsens samlande organisation med uppgift att stödja, företräda, utveckla och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. RF har 72 medlemsförbund (specialidrottsförbunden, SF) som tillsammans har cirka 19 000 idrottsföreningar. Totalt samlar idrottsrörelsen drygt 3,1 miljoner medlemmar. SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation som ska utbilda och utveckla idrotten.

RF-SISU Västra Götaland är ett av 19 distriktsförbund som har motsvarande uppgift som RF och SISU idrottsutbildarna på lokal nivå. Vi är landets klart största distrikt och omfattar cirka en femtedel av svensk idrottsrörelse. I regionen finns 3770 föreningar och i dessa föreningar finns cirka 600 000 medlemmar och uppskattningsvis 50 000 ideella ledare.

Tillsammans stöder och leder de föreningar och förbund utifrån idrottens strategiprogram, Strategi 2025.

Vad innebär giftfri idrott?

Giftfri idrott var en förstudie som vi genomförde under 2018-19 tillsammans med Naturskyddsföreningen, Högskolan i Borås, Chalmers och Beställargruppen för konstgräs. Projektet finansierades av Västra Götalandsregionen och Naturvårdsverket. En väldigt bra och bred grupp där de organisationerna bidrog med olika kompetenser och perspektiv.

Vi tittade bland annat på förutsättningarna för ett mer miljömedvetet beteende inom idrottsrörelsen med extra fokus på konstgräs och konsumtion av tränings- och tävlingskläder/utrustning.

Målsättningen var att förstudien skulle lägga grunden till ett större projekt men vi har inte kommit vidare med det ännu. Vi samlade dock på oss en hel del bra information och tips. Med hjälp av Naturvårdsverket tog vi därför tillsammans med Beställargruppen för konstgräs fram en broschyr och två filmer. Broschyren heter Plastmatchen och innehåller tips på hur föreningar och andra inom idrotten kan minska sin negativa miljöpåverkan med fokus framför allt på minskad plastanvändning. Filmen "Därför borstar vi av oss" visar hur spelare, föräldrar och ledare kan bidra till att minska spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner. Och filmen "Fotboll vs Mikroplast" demonstrerar hur skyddsåtgärder och rätt underhåll kan reducera granulatpåfyllnaden och samtidigt få ökad spelarkvalitet på konstgräsplanerna.  

Hur jobbar ni med hållbarhet?

Men generellt sett inom idrotten så bidrar vi på många sätt till den sociala hållbarheten. Bland annat genom ett bra arbete inom inkludering. Vi har under de senaste åren också prioriterat jämställdhetsarbetet allt mer. Däremot ligger vi generellt sett långt efter i miljöfrågorna. Men inom idrotten vet jag att Svenska Skidförbundet har gjort ett väldigt bra arbete för att minska sin klimatpåverkan och att Svenska Orienteringsförbundet ligger långt fram. Bland distriktsförbunden vet jag att RF-SISU Uppland varit med och tillsammans med Uppsala kommun ändrat bidragssystemet så att det bygger på Agenda 2030. Jag tycker också att många idrottsarrangemang har kommit långt i sitt miljöarbete. Här i Göteborg har t ex Göteborgsvarvet sedan flera år legat i framkant i sitt hållbarhetsarbete.

Dina bästa tips för att arbeta mer hållbart i verksamheter?

Jag tror att det handlar om att agera utifrån den position och möjlighet man har. För väldigt många av oss är ett första steg att alltid vara medveten om jämställdhets-, mångfalds- och miljöperspektivet när man fattar alla typer av beslut men sen också våga ta de beslut som krävs. Det är tyvärr oftast mest bekvämt att göra som man alltid har gjort.

När det gäller miljö tror jag att man som individ eller organisation behöver identifiera vilka beteenden man ganska enkelt kan ändra som minskar den negativa miljöpåverkan. Till exempel, hur mycket och på vilket sätt reser jag/vi? Hur kan vi minska vår konsumtion och hur kan vi utveckla och använda utrustning som har mindre miljöpåverkan? I vissa fall är det väldigt enkla saker som till och med sänker trösklarna in i idrotten. Till exempel genom att möjliggöra att alla barn i en förening inte behöver köpa nya träningskläder hela tiden. Eller att styra upp samåkningen till träning, tävling och match. Det är också lätt att av gammal vana bara ge iväg en massa plastflaskor som giveaways, flaskor, som i de flesta fall ändå inte blir använda. Är man lite kreativ borde det gå att hitta något mer hållbart alternativ.

Vi i idrottens stödorganisationer har en väldigt viktig uppgift. I föreningarna har man oftast fullt upp med att få kärnverksamheten att flyta. Om inte vi stödorganisationerna prioriterar hållbarhet ordentligt och gör det lätt för föreningarna att göra rätt så kommer tyvärr det bli tufft att få till en förändring. Bidrag och annat stöd kommer allt mer börja bygga på hållbarhetstänkande och agenda 2030 och om inte vi är redo att ge föreningarna stöd i den processen så kommer det att få konsekvenser för idrottsrörelsen.

Sen skulle jag uppskatta att incitamenten att bli en miljösmart förening byggde på morot istället för piska. Föreningarna har redan väldigt många ”måsten och krav” som de ska leva upp till och som ofta tar kraft från själva idrotten. Själv gillar jag ”Städa Sveriges” modell där en städinsats kombineras med utbildning och ger en summa till föreningskassan.

Vad har ni för förväntningar på samarbetet med Mistra Sport & Outdoors?

Jag förväntar mig ett par saker. För det första att det lyfter upp hållbarhetsfrågan för idrottsrörelsen betydligt högre på dagordningen, det behövs!

För det andra förväntar jag mig en ordentlig kartläggning av idrottens miljöpåverkan och identifierar hur vi kan förbättra vårt arbete. Jag hoppas också att det i sin tur leder till en tydligare modell för vem som ansvarar för vad i idrottens hållbarhetsarbete.

Och för det tredje förväntar jag mig ett antal kreativa lösningar som både kan förbättra idrottsverksamheten och samtidigt göra den mer hållbar.