Hög beviljandegrad för sport‑ och friluftsevenemang i naturmiljöer

Sport- och friluftsevenemang i naturmiljö

I studien under­söks sport- och friluftslivs­evenemang som äger rum i naturmiljöer och i renbetesområden. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur miljöpåverkan förstås och värderas i den regionala bedömningsprocessen av naturbaserade evenemang och organiserat friluftsliv. I samarbete med Länsstyrelsen i Jämtlands län har forskargruppen gått igenom samtliga tillståndsärenden mellan åren 2011 och 2020 vad gäller evenemang i utomhusmiljöer som inte kräver arenor, skidbackar eller urbana och be­byggda miljöer. Genomlysningen visar att 95 procent av alla ansökningar blivit beviljade. Av de 393 ärenden som analyserats har alltså endast 19 ansökningar fått avslag och inget av dessa av miljömässiga skäl. Resultaten visar att evenemangens påverkan på natur och miljö har låg inverkan på besluten. Det är dock tydligt att olika intressen och mål ställs mot varandra i de bedömningar och beslut som länsstyrelsen ansvarar för. En hög andel evenemang beviljas för att de förväntas leda till lokal utveckling, tillväxt och folkhälsa.

Forskningsstudien har publicerats i den internationella vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal och Hospitality and Tourism. Det finns få vetenskapliga studier som fokuserat på miljöpåverkan av evenemang i naturområden och än färre studier har specifikt studerat vilken betydelse som miljömässig hållbarhet spelar i tillståndsprocessen, vilket bidrar till relevans och intresse för studien. 

Ökning av sport- och friluftslivsevenemang

Mängden ansökningar har vuxit i antal det senaste decenniet. De vanligaste typerna av evenemang i ansökningarna är motoriserade sportevenemang och friluftslivsevenemang. Det sistnämnda kan handla om skolklasser och andra grupper som ska vandra och tälta och dessa utgör knappt en fjärdedel av alla ansökningar. En tredjedel av alla ansökningar handlar om motoriserade evenemang, exempelvis rally, traktorpulling, snöskoter och enduro. Under undersökningsperioden har det också varit evenemang inom bland annat cykling, multisport och löpning. I Jämtlands län sker flest evenemang i Åre kommun, följt av Strömsunds kommun.

Bristande miljöhänsyn

Som en del av ansökningsprocessen förväntas arrangörerna be­skriva vilka risker som finns för exem­pelvis skador på naturen eller utsläpp, men länsstyrelsen till­handa­håller inte mallar eller formulär för detta, vilket innebär att arrangören i många fall inte beskriver påverkan på natur och miljö eller vilka åtgärder som vidtas för att minimera påverkan. Detta får konsekvenser, menar forskarna. I hälften av ansökningarna finns ingen beskrivning av hur arrangören tänkt skydda natur och miljö. I en tredjedel av ärendena som länsstyrelsen hanterat finns heller ingen miljöanalys gjord. Det innebär att arrangören till stor del inte beskriver påverkan på natur och miljö eller vilka åt­gärder som tas för att minimera påverkan och att granskningen inte heller ställer krav på miljömässiga beskrivningar och indikatorer eller uppföljning av åtgärder. I de fall där viss miljöhänsyn tagits i ansökningsprocessen handlar det mestadels om vaga formuleringar kring störning på ren, nedskräpning och markskador. Även utsläpp av kemikalier och bränsle liksom vattenpåverkan nämns i ansökningshandlingarna, dock i mycket generella termer. Exempel på kommentarer som bedömarna skrivit i besluten är ”stör ej renar” eller ”plocka upp skräp efteråt”. Trots att motorsportevenemang dominerar i antalet ansökningar nämns endast växthusgaser ett fåtal gånger i handlingarna.

Under tioårsperioden kan vi se att samebyarna i allt högre ut­sträckning motsätter sig evenemangen på grund av störning på renar. Trots det blir alltså många evenemang godkända av länsstyrelsen.

Arrangemang i naturen. Foto: Ann Legeby.

Möjligheter att strukturera ansökningsprocessen 

Utifrån granskningen av ansökningar och bedömningar samt genomförd innovationsworkshop tillsammans med Länsstyrelsen i Jämtlands län och den lokala lärandegruppen inom Mistra Sport & Outdoors blev det tydligt att det finns stora möjligheter att strukturera tillståndsprocessen och utveckla arbetssätt kopplat till bedömningen. Exempelvis behöver transparensen i processen öka för att minimera subjektiva bedömningar i varje enskilt fall. En annan möjlig följd av forskningen kan handla om tydligare information, instruktioner och formulär till sökande för att inkomna handlingar ska vara strukturerade och robusta. En av slutsatserna i forskningsstudien är att miljöhänsyn och konkreta beskrivningar, krav och åtgärder relaterat till naturmiljön behöver få en mer framträdande plats i hela processen kring tillstånd för evenemang.

Helhetssyn i den fysiska planeringen

Forskningen har bidragit till att för första gången få en sammanhållen överblick över omfattning och typ av tävlingar och grupper i naturen i Jämtlands län, vilket underlättar för att få syn på kumulativa effekter på natur, lokalsamhälle och renskötsel. Evenemangen sker samtidigt som andra aktiviteter inom turism, friluftsliv och idrott, vilket resulterar i att på vissa platser och under vissa tider på året är påverkan på djur, växter, mark, vatten och luft betydande. Sammantaget ser forskarna behov av att evenemangen integreras i det strategiska arbetet och i den fysiska planering samt betraktas tillsammans med övriga naturbaserade aktiviteter inom turism och friluftsliv för att kunna göra avvägningar och bedömningar av påverkan på naturmiljön och påverkan på andra intressen. Evenemangen ska således inte ses som isolerade företeelser.

Forskningen har också synliggjort vilka avvägningar och motiv som ligger bakom beviljande och särskilt framträdande är de sociala och ekonomiska motiven. I det sammanhanget behöver myndigheter ta ansvar för hur en önskvärd utveckling av naturområden ska se ut och vilken roll evenemangen ska ha i den utvecklingen.

Lästips

Eriksson, Axel, Pettersson, Robert, & Wall-Reinius, Sandra (2023). Environmental concerns in nature-based events: the permit process for organised outdoor recreation and sport. 
Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism
DOI: 10.1080/15022250.2023.2231892.