Hållbara platser – en metod för samsas i och med naturen i hållbara, mångfunktionella landskap

Grönområden i och nära våra städer utgör de mest tillgängliga miljöerna för sport och friluftsliv.

Samtidigt behöver vi dessa områden till alltmer – de ska vara en oas för vår återhämtning, ett stöd för den biologiska mångfalden, mildra effekterna av klimatförändringar och minska miljöproblem genom att till exempel skydda från översvämningar och ta upp luftföroreningar. Men hur många funk­tioner kan ett landskap härbärgera? Var går gränsen för hur många olika användare som kan samsas utan att det blir konflikter? Var går gränsen för när ett områdes ekologi inte längre fungerar? En av Mistra Sport & Outdoors lärandegrupper tog sig an dessa utmaningar och utvecklade en metod för hur vi ska kunna samsas på ett mer håll­bart sätt i populära grönområden.

Sport- och friluftslivsaktiviteter påverkar de platser där de utförs. Marken, vattnet, växterna och djuren kan påverkas negativt beroende på vilket sätt, när och hur ofta aktiviteterna utförs. Påverkan blir särskilt stor i områden som passar för många olika aktiviteter och som är tillgängliga för många. Under pandemiåren blev detta särskilt tydligt, då betydligt fler än tidigare sökte sig ut i närnaturen. Förutom påverkan på platsens ekologi, påverkar olika aktiviteter varandra och när ett område blir mycket populärt uppstår trängsel och ibland konflikter som följd. Samtidigt är de många användarna en tillgång då de ofta besöker området och därmed har god och uppdaterad lokalkunskap, något som ofta är svårt att få till för markägare och förvaltare, t.ex. en kommun. Att involvera föreningslivet i förvaltning av naturområden är något som lyfts fram som en viktig strategi för att uppnå de nationella friluftslivsmålen. Frågan är hur alla dessa olika aktörer kan hitta varandra och ett sätt att samverka som är hållbart i längden?

De här utmaningarna var mycket tydliga när lärandegruppen i stadsnära landskap i Stockholm, som består av representanter från regionala och lokala myndigheter, föreningsliv och markägare, påbörjade sitt arbete. Gruppen kom fram till att det behövdes ett stöd för att initiera och/eller stärka samverkan mellan de många olika aktörerna i mångfunktionella landskap och som samtidigt säkerställer områdets ekologi. Därför utvecklade de ”Hållbara platser – en metod för lokal samverkan i mångfunk­tionella landskap” som syftar till att vara ett stöd i att initiera och/eller stärka samarbeten i områden med många användare och där aktörerna hjälps åt att ta hänsyn till och stödja naturen och varandra.

Målbild: 
"Vi utvecklar en gemen­sam, begriplig metod för hur flera olika intressen, med olika behov, kan sam­existera i ett landskap, samtidigt som ekologiska processer och funktioner bibehålls och stärks över tid. Metoden ska även kunna användas för att på ett hållbart sätt introducera en ny intressent vars intressen till­godoses samtidigt som övriga intressen, inklusive ekolo­giska processer och funk­tioner, säkerställs."

Metoden är uppbyggd kring tre möten där representanter från områdets olika användarna träffas. Det mötena och processen framförallt ger är att deltagarna tillsammans skapar en gemensam helhetsbild över områdets aktörer och ekologi, samt utbyter kunskap och perspektiv. Här kan den stora terrängcyklingsföreningen möta den lilla fågelskådarklubben och kommunens fritidstrateg i samma rum och under relativt jämlika förhållanden.

Det första som deltagarna gör tillsammans är att besöka området, gå en promenad och dela med sig av sina perspektiv kring vad är värdefullt, vilka platser och resurser? Det första mötet handlar också om att identifiera vilka aktörer som finns i området, vad de gör, vad de behöver från området, och vilka gemensamma intressen som delas av flera aktörer. En annan viktig del av mötet är att byta perspektiv och sätta sig in i hur en annan aktör än den man representerar, ser på området.

Deltagarna besöker området och berättar om sina olika perspektiv i Görvälns naturreservat, Järfälla kommun. Foto: Kristin Malmcrona Friberg.

Under det andra mötet ligger fokus på områdets natur och ekologi. Genom att använda kartor får deltagarna markera ut sin aktivitets viktiga platser och stråk, och sedan jämföra med andra deltagares kartor. Var finns de platser som är viktiga för många? Nästa steg är att identifiera och markera de platser som är ekologiskt viktiga – de kan vara rika på många arter och/eller sårbara. Nu framträder en bild över platser av betydelse, som troligen behöver extra omsorg och samarbete – de platser som är både populära och ekologiskt viktiga. Innan möte två avslutas skriver deltagarna en lista över de sätt som deras aktivitet kan stödja naturen i området.

Deltagarna diskuterar vilka aktörer som har kopplingar till varandra i Vitbergsområdet i Skellefteå. Foto: Sara Borgström.

Det tredje och sista mötet handlar om att tillsammans se helhetsbilden av aktörer, gemensamma intressen, platser av betydelse och möjliga åtgärder som kan stärka områdets hållbarhet. Gemensamt sorteras och prioriteras åtgärderna – vad kan respektive aktör göra, vad ger stor effekt och är relativt lätt att göra?

Hittills har alla möten varit fysiska och nästan utan digitala verk­tyg. Att besöka området tillsammans, att skriva och rita för hand, markera med klisterlappar och presentera idéerna på ett grafiskt sätt har varit mycket uppskattat och bidragit till utbyte av kunskap och dialog mellan deltagarna. Det är en förutsättning för samverkan mellan många olika intressen i mångfunktionella landskap.

Deltagarna i Skellefteå sorterar olika åtgärder för ett hållbart framtida Vitbergsområde. Foto: Sara Borgström.

Under 2023 har metoden testats, bland annat i Skellefteå kommun där Vitbergsområdet, ett 600 hektar stort, stadsnära grönområde, är just ett mångfunktionellt landskap. Redan idag samsas ca 20 sport- och friluftslivsföreningar och privata företag inom sport- och friluftsliv med skogsbruk och renskötsel. Planerna framåt innefattar att inrätta naturreservat, anlägga en ny rullskidbana och nya nedfarter för skidåkning. Dessutom beräknas invånarantalet i kommunen öka med 16 000 personer fram till år 2030, vilket gör att många fler kommer vilja använda Vitbergsområdet. Med dessa utmaningar tackade kommunen ja till att testa metoden för hållbara platser och på så sätt hjälpa till att utveckla den. 

Deltagarna i Skellefteå ritar ut och jämför sina viktiga platser och stråk i Vitbergsområdet. Foto: Sara Borgström.

Lärandegrupp

Sara Borgström, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH

Karin Svärd Hertel, Greengoat

Peder Curman och Erik Håff, Järfälla kommun

Maria Strandberg, Sterf, Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation

Magnus Rothman, Stockholms stad

Elin Gustavsson, Svenska Ridsport Förbundet

Kristin Ekblom, Ylva Bökman och Kristina Ask, Länsstyrelsen i Stockholms län

Elisabeth Mårell, Region Stockholm

Ylva Schöldberg, Friluftsfrämjandet Region Mälardalen

Håkan Lindström och Per Pettersson, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, Mälardalen

Pasi Rosenqvist, RF-SISU Stockholm

Erik Andersson, Stockholms Universitet och Helsingfors Universitet

Kristin Malmcrona Friberg, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH

Emma Weilefors, Greengoat

Hanna Liljendahl, Mittuniversitetet

Länkar

Hållbara platser – en metod för lokal samverkan i mångfunktionella landskap

Blogg: Sara Borgström, forskare: Samkunskapande – en hållbarhetsforskares perspektiv