Mentala kartor – ett sätt att förstå upplevelser av stadsnaturen

Mentala kartor 

En karta säger mer än tusen ord. Men vems kartor är det egentligen som används när beslut om stadsutveckling eller planering av grönområden tas? Vems röst är det som hörs när tjänstepersonerna via dialogmöten och digitala verktyg frågar vad medborgarna tycker om och vill ha i sin närmiljö? Utifrån dessa övergripande frågor testades en ny metod för att kartlägga upplevelser av närnatur för rekreation inom ramen för forskningsprojekten Mistra Sport & Outdoors och Green Access.

Utrustad med pappersark, pennor och några intervjufrågor begav jag mig till Skarpnäck och Sköndal i södra Stockholm för att fråga de som bor och arbetar där vad de tycker om de närliggande grönområdena. Jag ställde mig på platser där många människor passerar; vid tunnelbanestationen, lek­parken, sporthallen, biblioteket och mat­affären. De som tackade ja till att delta i studien fick uppdraget att på ett blankt papper rita ut de grönområden som de använder för rekreation i närområdet. Därefter ombads de svara på frågor i relation till kartan de ritat; t.ex. om vilka områden som var viktigast för dem och varför, vad de saknade i grönområdena, om grönområden de inte besöker och i så fall varför, och om det är några grönområden som särskilt utmärker stadsdelen. Totalt samlades 68 handritade kartor in och analyserades. Metoden då man omber deltagare att rita kartor som visar hur de använder, upplever och anknyter till sin närmiljö och sedan analyserar dessa kallas för ”mental mapping” och i den här studien kombinerades de med intervjuer.

Det finns många olika sätt att samla in information om upplevelser av natur, mentala kartor i kombination med intervjuer har två huvudsakliga fördelar. Den första handlar om att få en sammantagen bild av hur deltagarna gemensamt upplever grönskan i en stadsdel. När alla de insamlade kartorna läggs samman framträder mönster och de viktigaste områdena, egenskaperna och kopplingarna till andra delar av staden blir tydliga. Vid studien var det tydligt att deltagare också markerade och reflekterade kring grönområden som de själva inte uppskattade, men ansåg vara viktiga för stadsdelen som helhet. Genom att kombinera information från kartorna och intervjuerna fås en bild av vilka grönområden som invånarna har en positiv anknytning till och varför, samt vilka områden som de upplever är på väg att förändras. Den andra fördelen handlar om inkludering, och att överkomma barriärer i kommunika­tion, t.ex. olika språk. Genom att inte bara berätta om hur du upplever din stadsdel och dess grönområden, utan också rita en karta delar du med dig av mer kunskap och upplevelser, och kanske till och med sådan som du inte tänkt på tidigare. För en del människor är det lättare att rita, än att uttrycka sig med ord, och genom kartorna kan deras synpunkter inkluderas.

Vad kan kartläggningen ge? 

• Viktigaste grönområdena i stadsdelen. Genom att räkna hur många gånger olika grönområden förekommer på kartorna och/eller nämns i intervjuerna ges en indikation om vilka områden som upplevs som viktiga av många invånare. Dessa områden kan utgöra viktiga platser för att möta och samverka med allmänheten i stadsdelen, men kan också utgöra platser där trängsel och konflikter kan uppstå eftersom de är populära. 
• Upplevda kopplingar mellan grönområden och omgivande byggnader och transportvägar.  Utifrån materialet som samlats in görs en ny karta med alla utritade platser och rörelsestråk och kopplingar mellan dessa. Kartan visar hur deltagarna navigerar och rör sig i landskapet. Den kan även visa hur barriäreffekter på­verkar upplevelsen av till­gäng­lighet. 
• Vad som uppskattas mest och minst i grönområdena.  När deltagarna via intervjufrågorna reflekterade över kartan de ritat gavs information om vilka egenskaper hos grönområdena som upplevdes som viktigast för att de ska uppskattas och användas. 

Figuren visar studieområdena Skarpnäck (B) och Sköndal (A) avgränsat med röda linjer. De gula stjärnorna visar var data samlades in. De numrerade fotona visar olika typer av grönområden i studieområdet. Bilderna I-III är exempel på kartor som deltagarna ritat. Figuren är gjord av Jacqueline Otto och reproducerad från originalartikeln publicerad i tidskriften Urban Forestry & Urban Greening.

Länkar

Vetenskaplig artikel: Otto, J., Borgström, S., Haase, D., and E. Andersson. 2024. Capturing residents’ perceptions of green spaces in densifying urban landscapes - The potentials of mental mapping. Urban Forestry & Urban Greening. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1618866724000645

Green Access – hemsida: www.justurbangreen.com