Samskapande: en metod för processer med flera aktörer

I forskningsprojektet Mistra Sports & Outdoor har en grundbult varit samverkan. Det har i första hand handlat om att åstadkomma samverkan mellan akademi och praktik men har också utvecklats till att handla om samverkan inom frågor som rör idrott, friluftsliv och hållbarhet.

En särskild rapport har tagits fram som beskriver samskapandearbetet inom Tema 2 kring hållbara transportlösningar. Forskare som ingår i denna grupp kommer från Göteborgs universitet, KTH och Chalmers. Deltagande är Riksidrottsförbundet, Västkuststiftelsen, Naturvårdsverket, Västtrafik, Sveriges Kommuner och Regioner. Länsstyrelsen i Halland, och Lilla Edets kommun. Senare anslöt även Uppsala kommun. 

Utgångspunkten för arbetet är att minskade utsläpp från transporter är viktigt för att nå miljömässig hållbarhet. Samtidigt medför övergången till mer hållbara transportmedel som kollektivtrafik, cykel och gång att samhällets rumsliga struktur och planering ställs inför nya utmaningar för att kunna ge invånare i städer och på landsbygd fortsatt god tillgänglighet till idrott och friluftsliv. Det är en förändring som involverar både politiker och planerare såväl som det organiserade idrotts- och friluftslivet och inte minst den enskilda utövaren. Dessutom sker planering på olika geografiska nivåer från den nationella- ochregionala- till den kommunala nivån.

För att hitta nya och kreativa lösningar för en framtida hållbar och tillgänglig idrott och friluftsliv för alla krävs samverkan där olika intressenters erfarenheter och engagemang tas tillvara. Denna samverkan kan se ut på många olika sätt. En särskild rapport är framtagen baserad på erferenheterna från samverkan inom Mistra Sport & Outdoors där vi visar exempel på hur man kan gå tillväga. Syftet med att beskriva samverkansprocessen som metod och dess resultat har varit att sprida kunskap och erfarenheter från arbetet med samverkan, samt lyfta fram viktiga frågor som aktualiserats genom gruppens arbete.

Rapporten är författad av forskarna inom temat Hållbara Transportlösningar. Här följer en summering av metodens olika steg.

Arbete med lärandegrupper 

Tidigt i forskningsprojektet Mistra Sports & Outdoor bestämdes att arbetet skulle inledas med en så kallad lärandeprocess som skulle drivas inom de sex olika temana med var sin så kallad Lärandegrupp. En gemensam modell lanserades för att vägleda arbetet. Tema 2, Hållbara transportlösningar, beslutade att ut­veckla en modifierad version inspirerad av samskapandeprocesser som tidigare prövats i olika forskningsprogram där olika aktörer medverkat (Polk 2015, Ranhagen m.fl. 2017). I metoden ingår följande steg: i) co-initiation, ii) co-design, iii) co-production samt iv) co-implementation. Under den första tiden hanteras framför allt de två inledande stegen. Delvis har även det tredje steget kommit att realiseras genom att utveckla modeller och metoder och i viss mån utveckla verktyg. Implementering i större skala är emellertid något som kan komma först i nästa fas av Mistra Sport & Outdoors mellan 2024-2028.

Det första steget (moment 1 i figuren nedan) pågick under 2021 och bestod av fyra gemensamma möten och två forskarmöten. Målet var att tillsammans identifiera ett, baserat på programmets resurser, rimligt antal konkreta studier vilka sedan skulle utgöra grunden för det gemensamma forsknings-, utvecklings- och implementeringsarbetet i de följande tre stegen. Grundprincipen har varit att samtliga deltagare formellt förbinder sig att bidra med en specificerad arbetsinsats.

Under processen har det formella åtagandet inte diskuterats, utan deltagarna har getts utrymme att vara så delaktiga som de kan och vill. Det har det varit mycket viktigt att de forskningsproblem som identifieras bygger på relevanta frågor utifrån både praktikernas och forskarnas erfarenheter och kunskap. Detta för att säkerställa både relevans i kommande resultat och engagemang från samtliga parter i det fortsatta arbetet. Det är också ett tillfälle att fånga upp om det finns tidigare relevanta studier, utredningar eller liknande som kan vara till nytta för det fortsatta arbetet. En mycket viktig del i denna fas är att beskriva och precisera vilka förväntningar som finns på arbetet och projektets möjliga resultat och att resonera kring vad som är rimligt utifrån upplägg, omfattning och inriktning.

 Modifierad modell för samverkansprocessen med fyra ingående steg (Larsson m.fl. 2022, s.4).

Rapportens upplägg

I kapitel 2 i rapporten beskrivs kortfattat den nationella problemidentifieringsprocessen, vilken följs av en mer detaljerad redogörelse för lärandegruppens arbete i kapitel 3, speciellt med fokus på de innehållsliga frågorna relaterade till hållbara transporter och idrott och friluftsliv. I kapitel 4 ligger fokus på samverkansprocessen och dess lärdomar. Rapporten avslutas med ett antal slutsatser och reflektioner. Om man är specifikt intresserad av samverkansprocessen så rekommenderas läsaren att börja läsa kapitel 4 och 5.

Övergripande utmaningar

För forskningsprogrammet som helhet formulerades ett antal problem genom en process med ett urval av nationella aktörer. Syftet var att på ett strukturerat sätt ge olika aktörer inflytande över problemformuleringen i programmets inledande fas. Denna process leddes av en facilitator och omfattade fyra work­shops. Vid det inledande mötet fick samtliga inblandade presentera sina respektive verksamheter och sina tankar och idéer kring programmets sex olika teman i relation till sin egen verksamhet. Vid tillfälle två var syftet att identifiera viktiga utmaningar inom respektive tema som under tillfälle tre ytterligare förfinades och slutligen vid tillfälle fyra beslutades i konsensus i hela gruppen.

Efter det övergripande arbetet er vidtog arbetet med att formera lärandegrupper inom respektive tema. Dessa bestod delvis av deltagare från den nationella problemidentifikationen och delvis av nya organisationer och individer. Mer om sammansättning och deltagare i nästa del. För tema 2 blev resultatet av denna process en allmänt formulerad utmaning och tre mer preciserade frågor enligt följande:

En serie möten och workshops

Kort efter programmets formella start i april 2020 genomfördes ett första möte med forskarna och aktörer. Syftet var att gå vidare från projekt­ansökan till att förbereda samverkansprocessen genom att formulera konkreta och genomförbara målsättningar. Metoden innebar att en rad frågor lyftes för att bära processen vidare. Frågorna kan ses som generella och kan tillämpas även i andra projekt: 

Samverkan i lärandegrupp

• Process: Hur gör vi för att engagera alla aktörer och nå resultat?
• Studieobjekt: Vad är intressant och relevant att studera? Identifiera vilka likheter/skillnader det finns avseende resultat utifrån ett forsknings- och ett praktikerperspektiv.
• Medverkande: Vilka aktörer bör finnas med i en lärandegrupp? Någon vi saknar?
• Vad kan de olika aktörerna bidra med (problemformuleringar, data, enkäter, intervjuer, tidigare relevanta studier etc.)?
• Olika roller: Forskare och praktiker. Uppmärksamma och klarlägga de olika medverkande aktörernas roller och förväntningar i ett samarbetsprojekt.
• Många relevanta frågor har förts fram – hur säkerställer vi att det också blir relevant ur ett forskningsperspektiv?

Vilka data/information behövs för forskning och var finns den?

• Platser för sportutövande
• Platser för friluftslivsutövande
• Användare
• Resvanor
• Målpunkter
• Aktivitetspunkter
• Transportnätverk (gc, väg, jv
• Kollektivtrafikdata
• Mobiltelefondata
• Planerings- och policydokument
• Data från idrottsklubbar, distrikt, förbund

Centrala begrepp

• Hållbarhet
• Tillgänglighet
• Planering/Samhällsplanering/Fysisk planering
• Transportslag (styrkor/svagheter)
• Förhållande mellan olika nyttor och miljöbelastning.
• Sociala förutsättningar för tillgänglighet: Rumslig rättvisa

Tänkbara lösningar

• Minskat resande i allmänhet
• Optimera planering av anläggningar/lokaliseringar i relation till användare (närhet)
• Stödja aktiv transport (gång/cykel)
• Överföring från (privat-)bilism till mer hållbara tran­sport­slag
• Resor med en kombination av olika transportslag

Forskarnas utgångspunkt i detta läge utgick ifrån ansökan och resultatet av den interna processen att definiera övergripande forskningsutmaningar. Inledningsvis hanterades inte idrott och friluftsliv som två separata spår. Då forskarna tidigare har gjort ett flertal studier i Västsverige blev detta den geografiska avgränsningen i ett inledande skede. I mer allmänna termer diskuterade forskarna under möte ett olika aspekter av hur forskningsprogrammet kunde konkretiseras. Det är viktigt att påminna om att i detta skede hade forskare och praktiker inte träffats. Diskussioner kring forskningsprojektet, avgränsning, fokus och databehov sammanfattas nedan i figurerna nedan.

Olika former för idrott och friluftsliv i relation till olika effekter i samhället.

Inom tema 2 betraktas gång, cykel och resor med kollektivtrafik  som hållbara alternativ.  Moped, elspark och elcykel kommer därefter och det minst hållbara alternativet är privat bil.   
Kunskap är en viktig förutsättning för förändring. Strategierna behöver anpassas till utgånsläge, potential och förutsättningar. 

I den första visas olika typer av nyttor i relation till idrott och friluftsliv som identifierats. Här finns både primära nyttor/effekter (själva aktiviteten och utövandet i sig) men också många sekundära nyttor som vi menar är viktigt att lyfta fram (övre delen av figuren). Dessa nyttor kan vara något olika beroende på i vilken sport och friluftsliv som utövas. Exempelvis om det sker på vardaglig basis eller mer sällan eller om det handlar om träning eller tävling (nedre delen av figuren).

Den andra figuren visar vilka transportslag som vi inom ramen för det aktuella projektet definierar som hållbara och mindre hållbara/icke hållbara.

I tredje figuren visas en översikt av exempel på frågor som är i fokus inom tema Hållbara transportlösningar, och som framkommit i diskussioner med lärandegruppen och forskarna samt vilka strategier som förekommer och/eller är möjliga.

Förväntningar 

Under träffarna med deltagande aktörer redovisades vilka förväntningar som fanns på projektet. I huvudsak handlade detta om att få ökad kunskap inom områden som tidigare inte har beforskats, eller endast beforskats i begränsad utsträckning.  Man hoppas kunna använda resultaten för att informera samhällsplanteringspro­cessen, eventuellt med nya verktyg, normer eller strategier.  Vidare att få tillfälle att resonera kring problemformuleringar, men också få till sig var forskningsfronten ligger idag. Att forskare och deltagande aktörer bidrar till kunskaps­spridning och kunskapsbyggande i gruppen var ytterligare förväntningar. Slutligen framkom att det fanns en förväntan att flera olika perspektiv ska belysas under projektets gång och att alla är delaktiga och engagerar sig i att utforska detta.

Från deltagarenkäten kan noteras att även om programmets grundsyfte är att främja miljömässig hållbarhet så är olika aspekter av social hållbarhet viktiga för deltagarna.

I fråga om transporter så verkar det finnas en gemensam grundförståelse för att hållbarhet kräver att vi måste planera för alternativ till bilen. Både i termer av direkta alternativ, men även fundera på i vilken mån idrotten och friluftslivet kan organiseras annorlunda för att exempelvis stödja närhet eller samordnade transporter. Det är även tydligt att god tillgänglighet ska gälla alla i samhället. Här kan det vara på sin plats att förtydliga att innebörden av god tillgänglighet är en delvis öppen fråga som har varit en viktig fråga att belysa i projektet.

Processen och reflektionerna kring presentationer av de ingående deltagande aktörerna dokumenterades på en digital anslagstavla. Till följd av pandemin hölls samtliga möten de två första åren på distans varför digitala hjälpmedel var viktiga att använda och fungerade som en levande, gemensam arbetsyta.

Utkast på forskningsstudier

Följande steg handlade om att  successivt skissa fram möjliga forskningsstudier baserat på vad som framkommit i processen med lärandegruppen. Konkreta förslag på studier med bäring på de önskemål och identifierade utmaningar togs fram. Här var det viktigt att hitta rimlig omfattning och se till det underlag som skulle kunna göras tillgängligt genom gruppens deltagare. Även här användes den gemensamma digitala arbetsytan för att bibehålla transparens och möjlighet för att modifiera och komplettera allt eftersom olika förslag på studier tog form. 

En längre bruttolista på tio möjliga forskningsstudier togs fram och under kommande möten diskuterades dessa. Eftersom arbetet i delar är gemensamt fick de olika aktörerna ange vilket eller vilka projekt de såg som mest relevanta och vilka de helst skulle vilja engagera sig i. Processen resulterade slutligen i att fyra studier identifierades som relevanta, angelägna samt möjliga att genomföra. Övriga fick bli 'vilande' tills vidare.

Växelverkan

En viktig funktion var att koppla deltagarnas idéer och tankar med forskarnas kompetenser. Processen växlade mellan samverkan och att forskarna (baserat på de formulerade tänkbara studierna), säkerställde att de föreslagna studierna låg inom deras fält och kunskapsområden. Det kom fram många intressanta och relevanta idéer där många hamnade så att säga utanför forskarnas fokusområden. Det var därför viktigt att förmedla och precisera vad som var möjligt och rimligt att göra inom ramen för

Mistra Sport & Outdoors-programmet.

Att destillera fram studier

Mötessserien med lärandegruppen ledde successivt fram emot att ett urval av studier identifierades. Genom diskussioner kunde gruppen tillsammans slutligen bestämma vilka som var de mest relevanta, angelägna och genomförbara studierna. Det slutliga målet med processen var:

• Att samtliga deltagare har valt en studie som den man kommer ägna mest uppmärksamhet åt
• Att etablera arbetsgrupper kring respektive studie
• Att avsluta planeringsfasen och inleda fas med studier/forskar­fasen

De fyra studierna som slutligen valeds ut benämns A-D med följande titlar (en mer omfattande beskrivning återfinns i rapporten):

A. Utveckla ett index för hållbar tillgänglighet till idrott och friluftsliv

B. Idrottsrörelsen som modell för hållbar mobilitet

C. Hållbara alternativ till bilen för tillgängliga friluftslivsaktiviteter

D. Sport- och fritidsplatsers sociala upptagningsområden.

Studierna har genomförts under projekttidens senare hälft och har publicerats i olika sammanhang.

Referenser

Larsson, A., Legeby, A., Gil, J., & Abrahamsson, O. (2022). Från goda idéer till gemensamma  forskningsfrågor: Kartläggning av det första steget i samverkansprocessen inom Mistra Sport & Outdoors Tema 2 – Hållbara  transportlösningar, Rapport 2022:2. Östersund: Mittuniversitetet. 

Polk, Merritt. (2015). ’Transdisciplinary co-production: Designing and testing transdisciplinary research framework for societal problem solving’, Futures, 65(2015) pp.110-122).

Ranhagen, Ulf., Ramstedt, Amie., & Dahlstrand, Alice. (2017). ’Co-creation in urban station communities’, Mistra Urban Futures, Rapport 2017:2.

Lästips

Från goda idéer till gemensamma forskningsfrågor.
Anders Larsson, Ann Legeby, Jorge Gil & Oskar Abrahamsson