På väg mot en hållbar användning av mark och vatten inom idrotten och friluftslivet år 2030?

Introduktion

Den här artikeln presenterar scenarier och åtgärdsförslag för en hållbar användning av mark och vatten för idrott och friluftsliv i Sverige. Scenarierna och förslagen är ett resultat av återkommande diskussioner inom Mistra Sport & Ourdoors Nationella lärandegrupp i temat Hållbar användning av mark och vatten. I gruppen fanns representanter från flera olika samhällsaktörer; LRF, Orienteringsförbundet, Naturvårdsverket, Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och Havs- och Vattenmyndigheten. Scenarierna och åtgärdsförslagen bygger alltså på en stor bredd av perspektiv på idrottens- och friluftslivets mark- och vatten­användning. Arbetet leddes av Marie Stenseke, Göteborgs universitet och faciliterades av Åsa Sund, Greengoat. Cecilia de Benardi, forskare vid Mittuniversitetet deltog också i arbetet.

Syftet med scenarioarbetet, som gjordes 2021-2022, var att ge underlag för strategiska diskussioner och utveckling med olika samhällsaktörer inom idrott, friluftsliv, naturvård och fysisk pla­ne­ring. Fokus har varit på den eko­lo­giska hållbarheten, men för­ut­sätt­ning­arna för att nå andra håll­bar­hets­mål har också beaktats.

Arbetsprocessen

Scenariearbetet gjordes med en så kallad back-castingmetod. Gruppen enades först om följande målbild: Idrottens och friluftslivets användning av mark och vatten i Sverige har minimala negativa effekter på biologisk mångfald och naturnyttor, men stora positiva effekter. Detta samtidigt som förutsättningarna för att uppnå god och jämlik folkhälsa gynnas ge­nom att fler invånare i Sverige rör sig ute i naturen, att respekt för markägarens och nyttjanderättsinnehavarens perspektiv upprätthålls samt att hållbarhet och rättvisa i ett globalt perspektiv beak­tas.

I nästa steg kom gruppen överens om att fokusera den nationella skalan och att tidshorisonten för scenarioarbetet och förslagen skulle vara fram till år 2030. Gruppen identifierade vidare centrala trender och drivkrafter av betydelse för idrottens och friluftslivets mark och vattenanvändning, som klimatförändringar, demografisk utveckling och teknikutveckling. Under en heldags-workshop i maj 2022 arbetade gruppen sedan i kreativa former med frågorna:

• Vart drar trenderna och drivkrafterna åt för håll?
• Vilken styrning behövs för att nå målbilden?
• Vilka har rådighet att åstadkomma en styrning mot målbilden?

Resultaten från workshopen processades under och mellan tre efterföljande möten. Därefter sändes ett utkast till scenarier och åtgärdsförslag ut till såväl forskarkollegor som andra aktörer inom idrott och friluftsliv, innan det slutligen strukturerades i  tre övergripande spaningar och fyra åt­gärds­områden, se (Stenseke et al. 2023).

Scenarioteman

Tema 1: Förändrade förutsättningar och ökad påverkan i vissa områden

Ett ökat nyttjande av naturpräglade miljöer kring tätorter och turistdestinationer för idrotts- och friluftlivsändamål kan förutses. Samtidigt kommer klimatförändringarna att påverka den mark och vatten och därmed de fysiska förutsättningarna för nyttjande. Med ett varmare och blötare klimat kan förutsättningarna för utövande av idrott och friluftsliv i naturpräglade miljöer generellt sett försämras. Som ett resultat av förändrade resemönster vidare kan ett ökat intresse för svenska stränder och svenskt båtliv förväntas.

Tema 2: Diversifiering av aktiviteter

Trenden ifråga om idrotts-och friluftsaktiviteter i naturpräglade miljöer pekar mot att det blir fler utövare, en större diversifiering av aktiviteter och att nya aktiviteter tillkommer. Fler vill vara aktiva utifrån sin hobby eller idrott vilket i vissa fall går på tvären med hur marken tidigare har brukats för friluftsliv. Det kan förväntas att fler vill ta sig fram i naturen med hjälp av elmotorer, på eldrivna cyklar och andra farkoster. Likaså kan digitaliseringen stimulera människor att nå andra platser än vad som tidigare nyttjats. Samtidigt kan fler skyltar, bommar och andra avspärrningar i naturpräglade miljöer komma att sättas upp. 

Tema 3: Kunskaper, attityder och normer

Med fler och nya grupper av utövare liksom av aktiviteter inom idrotten och friluftslivet följer också förändringar i kunskap, attityder och normer. Det skapar ett ökat behov av kunskapsspridning om allemansrätt, kommunikation av regler i skyddade områden, natur- och platsvägledning och zonering/kanalisering av aktiviteter.  Skolan är en viktig aktör sammanhanget. Men även andra delar av den kommunala verk­samheten är viktiga i sammanhanget, till exempel för att se till att det finns tillgång på mark och vatten avsedd för idrott och friluftsliv, även där finns en stark efterfrågan på mark för bostäder, infrastruktur och energi. 

Åtgärdsförslag

Ett antal förslag för hur man kan förbättra en hållbar markanvändning för idrott och friluftsliv kom ut ur diskussionerna. Förslagen kategoriserades i fyra teman:

Fysisk planering och förvaltning

Kommunerna har ett stort ansvar i fråga om den fysiska planeringen för friluftsliv, men behöver också koordineras med statlig och regional nivå. Behovet av planering för friluftsliv är särskilt angelägen i folkrika kommuner, eftersom det innebär ökad konkurrens och fler konflikter mellan olika aktiviteter och nyttjare av grönområden.  Men även mindre kommuner är i behov av stöd, där resurser för denna typ av planering inte är lika omfattande.

Information och kommunikation

Det finns behov av att öka medvetenheten om naturnyttor och människans negativa och positiva påverkan på biologisk mångfald, inklusive förståelsen för olika värden i såväl brukade som naturpräglade landskap. Inom ramen för skolans arbete kan former för information, pedagogik och kunskap utvecklas. Därtill kan ideella organisationers engagemang i kunskapsutveckling och kunskapsförmedling stödjas.

Fortsatt kunskapsutveckling

För att få tillstånd effektiva ändamålsenliga åtgärder, krävs bättre statistik över utövande av idrotts- och friluftsliv i naturpräglade miljöer samt ökade kunskaper inom flera andra områden, som människors normer och attityder i förhållande till naturen, idrottens och friluftslivets positiva och negativa påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer, olika drivkrafters påverkan på friluftslivet och styrmedel som gynnar ett hållbart nyttjande av naturpräglade miljöer. Därtill behöver allemansrättens gränser ifråga om eldrivna fordon utredas och klargöras.

Dialog och samverkan

Dialog och samverkan behöver stärkas. Samverkan är lätt att prata om men svårare att få till i praktiken. Flera aktörer, inom olika sektorer och nivåer, berörs av de frågor som omfattas i denna scenariobeskrivning. Nya former för samverkan behöver utvecklas. Det kan exempelvis handla om att ta vara på goda exempel, att ge någon aktör ett tydligare mandat för samverkan eller att samla flera aktörer för att gemensamt arbete med nya modeller för samverkan. 

Foto: Chris Willemsen, Mostphotos.

Referenser

Stenseke et al. (2023). På väg mot en hållbar användning av mark och vatten inom idrotten och friluftslivet år 2030? Ett scenario­arbete med åtgärdsförslag. MISTRA Sport & Outdoors, 2023:2.

Lästips

Länk till rapport på Sport & Outdoors hemsida