Hållbar användning av mark och vatten

Forskningstemat

Naturpräglade områden är av avgörande betydelse för friluftslivet i Sverige, liksom för aktiviteter i gränslandet mellan idrott och friluftsliv – som exempelvis orientering. Samtidigt som vistelser i naturen är viktigt för vårt välbefinnande, vår hälsa och vårt miljöengagemang, så riskerar det att ge en negativ påverkan på andra arter och deras livsmiljöer. Effekter som skulle kunna vara oåterkalleliga.

Ett bristande kunskapsunderlag

Det finns ett bristande kunskapsunderlag kring idrott och friluftsliv som intresseområde för den övergripande planeringen och förvaltningen av mark och vatten i Sverige. Dessutom sker planeringen på olika skalnivåer – nationellt, regionalt och lokalt – och det är en svårighet att få till fungerande länkar mellan dessa nivåer.

Skilda fysiska förutsättningar i olika områden

Mark- och vattenanspråken för idrott och friluftsliv gäller både områden som kan används på daglig basis, exempelvis stadsnära miljöer, såväl som områden som används på längre avstånd från vardagsmiljön för vistelser under längre ledigheter, exempelvis havs- och kustmiljöer eller fjällmiljöer. Därför är det viktigt att kunna arbeta med planering och förvaltning med olika besökargrupper samt i olika geografiska områden med skilda fysiska förutsättningar.

Analysera effekter av negativ påverkan

Vi ville utöka kunskapsunderlaget inom idrott och friluftsliv i den fysiska planeringen och vid beslut som rör förvaltningen av mark och vatten. Det handlade om frågor som; Vilka är de ekologiska effekterna av idrott och friluftsliv? Hur kan fysisk planering bidra till att minska den negativa påverkan, och samtidigt öka deltagandet i vistelser i naturen i alla befolkningsgrupper? Vilken påverkan har nya användningsformer på mark och vatten?

Fördjupa kunskapen om idrott och friluftsliv

Tillsammans med aktörer inom fysisk planering och förvaltning utvecklade vi processer och former för att introducera och inkludera kunskap om idrott och friluftsliv. Vi ville också bidra till att förbättra länkarna mellan olika skalnivåer i den fysiska planeringen samt ta hälso- och rättvisefrågor och social sammanhållning i beaktning.

Genom att utveckla kunskapen om fysisk och ekologisk påverkan, och samtidigt öka kunskapen om möjligheterna i olika planerings- och förvaltningslösningar utifrån ett helhetsperspektiv, bidrar vårt arbete till att stärka förutsättningarna för en mer hållbar utveckling!

Resultat

Läs om temats resultat i slutrapporten över Mistra Sport & Outdoors fas 1 (pdf)

Läs om temat i Mistra Sport & Outdoors populärvetenskapliga slutrapport (pdf)

Hållbara platser – en receptbok för lokal samverkan i mångfunktionella landskap

Forskargrupp

• Marie Stenseke, temaledare, professor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet
• Sara Borgström, vice temaledare, docent i hållbar stadsutveckling vid Kungliga Tekniska högskolan
• Sandra Wall-Reinius, vice temaledare, docent i kulturgeografi vid Mittuniversitetet
• Erik Andersson, professor i vetenskap för hållbar utveckling vid Stockholms universitet
• Rosemarie Ankre, doktor i fysisk planering vid Mittuniversitetet
• Olga Milinchuk, doktor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet
• Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet
• Andreas Skriver Hansen, bitr. lektor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet
• Axel Eriksson, doktorand (nu doktor) i turismvetenskap vid Mittuniversitetet
• Oskar Abrahamsson, doktorand i kulturgeografi vid Göteborgs universitet
• Kristin Malmcrona Friberg, doktorand i strategiska hållbarhetsstudier vid Kungliga Tekniska högskolan och Stockholm Resilience Centre
• Oscar Jacobsson, postdoktor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet
• Amin Rastandeh, postdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan

Lärandegrupper

I temat Hållbar användning av mark och vatten fanns fyra lärandegrupper. En nationell lärandegrupp, en som fokuserade på kustlandskapet, en som fokuserade på fjällandskapet och en som fokuserade på peri-urban (stadsnära) miljö.

Lärandegrupperna jobbade för att ta fram kunskap och lösningar inom följande frågeställning:

Hur kan vi hantera idrottens och friluftslivets miljöpåverkan på mark- och vattenmiljöer i planering och förvaltning?  

• Hur påverkar idrott- och friluftslivsanläggningar och aktiviteter mark- och vattenmiljöer i olika landskap?
• Hur kan miljöpåverkan hanteras i relation till behov av tillgänglighet och samnyttjande av mark- och vattenmiljöer i olika landskap? 

Lärandegrupp Nationell bestod av följande aktörer:

• Riksidrottsförbundet, Jonnie Nordensky
• Orienteringsförbundet, Joacim Ingelsson
• Naturvårdsverket, Sanja Kuruzovic och Camilla Näsström
• Naturskyddsföreningen, Hannah Wallin
• Svenskt friluftsliv, Elisabeth Rytterström
• Havs- och vattenmyndigheten, Maria Åslund
• LRF, Angelica Billevik
• Skogsstyrelsen, Mattias Sandberg
• Forskare: Dimitri Ioannides och Cecilia de Bernardi, Mittuniversitetet och Marie Stenseke Göteborgs universitet
• Facilitator: Åsa Sund

Lärandegrupp Fjällandskapet bestod av följande aktörer: 

• Riksidrottsförbundet, Anna Ottosson Blixt
• Länsstyrelsen Jämtlands län, Annica Ideström och Katharina Amundsson
• Bergs kommun, Malin Bernhardsson
• Åre kommun, Maria Gyllner och Natasha Skott
• Svenska turistföreningen, Maria Persson
• Forskare: Sandra Wall-Reinius, Rosemarie Ankre och Axel Eriksson, Mittuniversitetet
• Facilitator: Åsa Sund  

Lärandegrupp Kustlandskapet bestod av följande aktörer:

• Svenska kanotförbundet, Jonas Forsmark och Eiler Jansson
• Friluftsfrämjandet, Hans Rengman
• Västkuststiftelsen, Linus Kron
• Göteborgs stad, Stadsmiljöförvaltningen, Ingela Gustafsson och Helena Engvall
• Göteborgs stad, Idrott- och föreningsförvaltningen, Martina Persson
• Kungälv kommun, Andreas Dahlqvist
• Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Marja Nordin
• Forskare: Marie Stenseke, Oskar Abrahamsson och Oscar Jacobsson, Göteborgs universitet   

Lärandegrupp Peri-Urban (stadsnära landskapet) bestod av följande aktörer:

• Friluftsfrämjandet Region Mälardalen, Ylva Schöldberg
• Järfälla kommun, Erik Håff och Peder Curman
• LRF Mälardalen, Håkan Lindström
• Länsstyrelsen Stockholms län, Kristin Ekblom
• Region Stockholm, Elisabeth Mårell
• Riksidrottsförbundet/SISU, Pasi Rosenqvist
• STERF, Maria Strandberg
• Stockholm stad, Helene Pettersson
• Svenska Ridsportförbundet, Elin Gustavson
• Forskare: Sara Borgström, Kristin Malmcrona Friborg, Amin Rastandeh och Anja Moum Rieser, KTH och Erik Andersson, Stockholms universitet
• Facilitator: Karin Svärd Hertel